in love, out of love

Hey Mr. Curiosity
Is it true what they've been saying about you
Are you killing me?
You took care of the cat already
And for those who think it's heavy
Is it the truth
Or is it only gossip
Call it mystery or anything
Just as long as you'd call me
I sent the message on did you get it when I left it
See this catastrophic event
It wasn't meant to mean no harm
But to think there's nothing wrong is a problem

I'm looking for love this time
Sounding hopeful but it's making me cry
Love is a mystery
Mr. Curious...

Come back to me
Mr. waiting ever patient can't you see
That I'm the same the way you left me
In a hurry to spell check me
And I'm underlined already in envy green
And pencil red
And I've forgotten what you've said
Will you stop working for the dead and return
Mr. curious well I need some inspiration
It's my birthday and I cannot find no cause for celebration
The scenario is grave but I'll be braver when you save me
From this situation laden with hearsay

I'm looking for love this time
Sounding hopeful but it's making me cry
And love is a mystery
Mr. Curiosity
Be Mr. please
Do come and find me, oh
Find, find me, find me

I'm looking for love this time
Sounding hopeful but it's making me cry
Trying not to ask why
Cause love is a mystery
Mr. curiosity
Be Mr. please
Do come and find me

Love is blinding when the timing's never right
Oh who am I to beg for difference
Finding love in just an instant
Well I dont mind, at least I've tried
And I tried, I tried...

sista dagen, nu är det helg

Nu är det äntligen fredag, sista dagen i skolan denna terminen. För på måndag är det praktik som gäller. Sjukt skönt, skoltrött är man så det räcker. Just nu jobbar vi med vårt reklamprojekt, som ska starta ordentligt när vi kommer tillbaka efter jul. Men vi tar reda på bakgrundsfakta och sånt nu. Finemang!

Det kommer bli en långt helg känns det som, måste plugga en del, men förhoppningsvis ska jag träffa Elli också. Om hon kan alltså^^

För de som undrar hur mitt hjärta mår, så mår det bra igen. Jag och J har pratat om allting och vi har kommit fram till att ingen av oss orkar ett distansförhållande. Vilket det lär bli eftersom han ska jobba utomlands efter jul. Så det känns bättre, men ändå inte bra. Sån jävla otur, att träffa någon som allting känns så rätt med. Men vid precis fel tillfälle. Bah! Men vi ska iallafall hålla kontakten. Så jag är inte så värst heartbroken längre. Mår helt okej, bara ledsen över hela "rätt person vid fel tillfälle" grejen.

Känner att jag kommer bil väldigt nervös inför måndag, vi har haft så mycket information om det här. Och allting känns så verkligt. Vilket det är. Men ja, det känns så himla allvarligt. Vi ska ha ordentliga skor och vi är ambassadörer för John Bauer när vi är ute på apu, blahblahblah. Nåja. Det kommer säkert bli finemang.

Har just nu ingenting att göra. Funderar på att se scrubs, men vi ska nog käka snart så.. Det får nog vänta till ikväll. Efter lunch har vi idrott, vi ska spela badminton. Men eftersom vi tog svininfluensasprutan igår, så får man ta det lite lugnt. Var ju sjuk redan innan jag tog den, men jag blev iallafall inte värre av den. Men, har lite ont i armen..

Nu ska jag spela spel på jesper.nu awesome!

Adieu

samma saker utanför mina ådror, men hjärtat slår hårdare ändå

Du är den sortens pojke jag gillar. För du är tom, och jag är tom.

Håkan förgyller de flesta av mina ensamma dagar.

Jag borde plugga.

ordtjafs om mindre viktiga incidenter

En så dålig dag, hur den kan bli så bra ändå. Så fint.

Sitter i soffan och lyssnar på hur mamma sover, ack. Hon är så trött, jobbar hela tiden, aldrig en ledig stund. Snart är det iallafall premiär för den nya säsongen av Navy CIS. Superb!

Vet inte riktigt vad jag ska säga, men jag är mätt och jag borde plugga. Får göra det innan jag ska nana!:)

I skolan är det väldigt tomt, i vanliga fall är vi typ 23 stycken i vår klass. Men både idag och igår har vi varit mellan 5 och 10 stycken. Mycket skolk och lite sjukdom. Dåligt. Känner mig ganska ensam, men det är bra att man har vännisar som står ut;)

Tre dagar kvar med skola denna terminen! Sen blir det praktik, underbart. Ska bli så frukansvärt skönt, skolan, tja. Jag börjar tröttna på den. Bah.

kärlek, love, amour.

Skolan tråkar ut mig så jag kollar på scrubs istället. Matteprov om ett tag, inte heller så kul. Och efter det ska jag hem och städa. Tjaa, vad kan jag säga? Mitt liv är inte alltid roligt som fan.

Ååh, där, längst fram stod jag och grät. Underbart♥

Fokis tävling^^

bild från google

Jag är med och tävlar i Fokis tävling där man kan vinna saker från mihi.se!

jag valde: KNOT Mini brunt väska & KNOT Rosa armband.

Hoppas jag vinner^^

ett hjärta är krossat

Ni som fått ert hjärta krossat innan, ni vet hur det känns. Ni som inte har fått det. Var jävligt glada för det. Men det jag känner, jag vet inte om alla känner så. Men.

Jag känner att jag inte vill vakna upp, fast ändå sover jag nästan aldrig längre. Jag känner att jag skulle kunna lägga mig på autobahn eller på en liten landsväg. Jag vet inte, det känns inte som om det spelar någon roll. Så länge det kommer bilar som kan köra över mig. Men det känns som jag kommer känna någon smärta. För den smärtan jag känner nu, är redan så hemsk att jag inte vet vad jag ska ta mig till. Det känns som om jag skulle kunna, kanske till och med vilja, hoppa ner i ett hav av hårda och spetsiga saker, mest för att då kan folk se det som gör ont. För den osynliga smärtan, det är fan den värsta.

Jag vill sova, men ändå vill jag inte för jag vet att jag bara kommer drömma om honom. Och då kommer jag bara vara lycklig när jag vaknar och bli fruktansvärt olycklig när jag inser att allt bara var en dröm. Det värsta är att jag kan fortfarande känna hans värme, och hans läppar. Jag kan inte glömma. Jag vet inte hur jag ska göra. Det blir ju inte bättre av att förtränga, men just nu är det det enda som fungerar. Jag vet att jag behöver prata om det, men det går inte. För jag gråter bara hela tiden.

Och nu vet jag vad ni tänker. "alltså, de var ju inte tillsammans alls länge, hur ont kan det göra egentligen". Alltså, det spelar ingen roll hur länge man har varit tillsammans. Det beror ju helt på hur stort intryck man gör på varandra. Hur hårt och långt man faller. Jag föll långt och hårt. Och det var underbart. Men nu är det allt annat är bra.

Känns som om jag upprepar alla ord jag kan. Men ändå kan jag inte förklara. Det är omöjligt.

Kärlek är underbart när det är bra.

Men hur ofta är det bra egentligen?