måndag 2 juli 2012
måndag 25 juni 2012
som en nittitals klyscha fast med sår som blöder
Jag vet att ni är avundsjuka på min 90-tals-boyband-lugg, mitt näsblod, mitt munsår och mitt osminkade finniga nylle. Åh jag bara vet det, såå avundsjuka. Njää troligtvis inte. Kan iallafall vara lite snyggare ibland..
Nu ska jag iallafall ta in Sot & äta några bondkakor, för det är jag värd! Har sett på teve heeela dagen, men det har ju iofs regnat konstant i ungefär 2 dygn nu så det är helt okej tycker jag. Imorgon är en ny dag!
lördag 23 juni 2012
90's
Tänkte bara säga att jag lever & att jag nu bor i Elinors lägenhet. Hon är nämligen i Spanien så jag passar hennes djur & lägenhet!
Hittade denna spexiga gifen hos nån "storbloggare", tyckte den passade fint. Nu ska jag fortsätta glo på Storbrittaniens top model och äta kakor. Lördagar <3
Hittade denna spexiga gifen hos nån "storbloggare", tyckte den passade fint. Nu ska jag fortsätta glo på Storbrittaniens top model och äta kakor. Lördagar <3
torsdag 14 juni 2012
Och jag såg min ungdom trampa gasen i botten och sen köra rakt in i en bergvägg. Man måste dö några gånger innan man kan leva
I höst fyller jag 20 år. Det känns himla härligt på så himla många sätt men för någon dag sen insåg jag en annan sak om att jag fyller 20.
Det råkar vara så att ungefär 2 veckor efter att jag fyller år är det 1 oktober och när jag hade varit 10 år i ungefär 2 veckor så flyttade min mamma från min pappa. Mina föräldrar skildes alltså, och det gör ju ungefär varannan mamma & pappa nuförtiden så många av er tycker nog inte att det är så mycket att tjoa för. Men jag var alltså 10 år, och om jag ska vara helt ärlig mot mig själv och mot er så fattade jag inte vad det innebar när det hände. Jag tänkte att det bara var på prov, ett test och att allt snart skulle bli som vanligt igen. Inte förrän den långa kalla vintern hade gått och det började bli vår igen insåg jag allvaret.
När mina föräldrar skildes så bestämde jag & min syster för att hon skulle bo mest hos mamma och jag mest hos pappa. Det var rättvisast så och det skulle funka bäst så med tanke på att mina syster och mamma både red osv. Men med tiden insåg jag att jag saknade min mamma så himla mycket. Visst, jag träffade henne ganska ofta då, ibland i veckorna och mer på helgerna. Men det blev ju aldrig som vanligt igen.
Sen träffade min pappa en kvinna och hon flyttade in. Jag tyckte jättemycket om henne och var mer och mer hos pappa på grund av det och på grund av att min mamma flyttade längre bort och jag ville ju vara hemma. Där mina vänner fanns och där allt jag kände till fanns.
Helt plötsligt gick jag typ i nian och insåg att knappt kände min mamma eller syster längre. Så himla många år då jag bara träffat dem typ var tredje, var fjärde helg, och hur mycket hinner man med då egentligen?
Så när jag och pappa fortsatte bråka och bråka och hans tjej flyttade ut och jag ett tag senare började gymnasiet och saknade min mamma så att hjärtat värkte så flyttade jag hit. Till de Havraljungska skogarna, till min mamma och min styvpappa John. Och det är himla bra här och jag och min pappa bråkar fortfarande mycket, men det betyder ju inte att jag inte älskar honom.
Och på tal om det så måste jag berätta att ingen i min familj är så jättebra på att kramas, pussas och berätta hur mycket vi faktiskt betyder för varann, men ibland så. Men det betyder ju inte att vi inte älskar varandra. Såklart gör vi det. Precis som alla andra familjer.
Att ha skilda föräldrar har både för och nackdelar såklart, men faktiskt mest fördelar om man tänker efter: föräldrarna slipper bråka och vantrivas i varandras sällskap och blir då förhoppningsvis gladare efter ett tag och det brukar ju smitta av sig till barnen. man får kanske härliga styvpappor/mammor/syskon (eller inte så härliga, alla har inte tur) som man också kan tycka om, man får två platser som sitt hem, två platser att tycka om och inreda i.
Nackdelar kan ju vara typ som att man måste fira högtider på två ställen, att man inte ses så ofta och att ekonomin inte är lika bra som den var innan.Sånt lär man sig hantera efter ett tag.
Så, summan av kardemumman är att 1 oktober har jag levt i halva mitt liv såhär, i två hem med föräldrar på två olika ställen. Och det har varit okej för det mesta. Dock känns det fortfarande som igår när mamma och pappa satte oss ner precis innan kvällens Beck-film som skulle börja klockan 21 och berättade att de skulle skiljas.
Men hur mycket fördelarna väger upp nackdelarna och hur bra det faktiskt har varit det här så känner jag mig ändå jävligt sorgsen när jag tänker eller pratar om det och hur mycket jag än skulle vilja komma över det så har jag inte det. För trots allt så dog ju en liten bit av mig den dagen.
Det råkar vara så att ungefär 2 veckor efter att jag fyller år är det 1 oktober och när jag hade varit 10 år i ungefär 2 veckor så flyttade min mamma från min pappa. Mina föräldrar skildes alltså, och det gör ju ungefär varannan mamma & pappa nuförtiden så många av er tycker nog inte att det är så mycket att tjoa för. Men jag var alltså 10 år, och om jag ska vara helt ärlig mot mig själv och mot er så fattade jag inte vad det innebar när det hände. Jag tänkte att det bara var på prov, ett test och att allt snart skulle bli som vanligt igen. Inte förrän den långa kalla vintern hade gått och det började bli vår igen insåg jag allvaret.
När mina föräldrar skildes så bestämde jag & min syster för att hon skulle bo mest hos mamma och jag mest hos pappa. Det var rättvisast så och det skulle funka bäst så med tanke på att mina syster och mamma både red osv. Men med tiden insåg jag att jag saknade min mamma så himla mycket. Visst, jag träffade henne ganska ofta då, ibland i veckorna och mer på helgerna. Men det blev ju aldrig som vanligt igen.
Sen träffade min pappa en kvinna och hon flyttade in. Jag tyckte jättemycket om henne och var mer och mer hos pappa på grund av det och på grund av att min mamma flyttade längre bort och jag ville ju vara hemma. Där mina vänner fanns och där allt jag kände till fanns.
Helt plötsligt gick jag typ i nian och insåg att knappt kände min mamma eller syster längre. Så himla många år då jag bara träffat dem typ var tredje, var fjärde helg, och hur mycket hinner man med då egentligen?
Så när jag och pappa fortsatte bråka och bråka och hans tjej flyttade ut och jag ett tag senare började gymnasiet och saknade min mamma så att hjärtat värkte så flyttade jag hit. Till de Havraljungska skogarna, till min mamma och min styvpappa John. Och det är himla bra här och jag och min pappa bråkar fortfarande mycket, men det betyder ju inte att jag inte älskar honom.
Och på tal om det så måste jag berätta att ingen i min familj är så jättebra på att kramas, pussas och berätta hur mycket vi faktiskt betyder för varann, men ibland så. Men det betyder ju inte att vi inte älskar varandra. Såklart gör vi det. Precis som alla andra familjer.
Att ha skilda föräldrar har både för och nackdelar såklart, men faktiskt mest fördelar om man tänker efter: föräldrarna slipper bråka och vantrivas i varandras sällskap och blir då förhoppningsvis gladare efter ett tag och det brukar ju smitta av sig till barnen. man får kanske härliga styvpappor/mammor/syskon (eller inte så härliga, alla har inte tur) som man också kan tycka om, man får två platser som sitt hem, två platser att tycka om och inreda i.
Nackdelar kan ju vara typ som att man måste fira högtider på två ställen, att man inte ses så ofta och att ekonomin inte är lika bra som den var innan.Sånt lär man sig hantera efter ett tag.
Så, summan av kardemumman är att 1 oktober har jag levt i halva mitt liv såhär, i två hem med föräldrar på två olika ställen. Och det har varit okej för det mesta. Dock känns det fortfarande som igår när mamma och pappa satte oss ner precis innan kvällens Beck-film som skulle börja klockan 21 och berättade att de skulle skiljas.
Men hur mycket fördelarna väger upp nackdelarna och hur bra det faktiskt har varit det här så känner jag mig ändå jävligt sorgsen när jag tänker eller pratar om det och hur mycket jag än skulle vilja komma över det så har jag inte det. För trots allt så dog ju en liten bit av mig den dagen.
of course I was going to lose you, were you ever even there?
Idag har jag invigt mitt lilla fina sommarprojekt, som egentligen inte är något projekt alls men det är ett pyssel kan man väl säga. Jag & mor var och handlade innan idag och då hittade jag plantor, eller vad man säger, som blir jordgubbar. Så nu har jag grävt både i uthuset (efter en kruka) och i hagen (efter jord & hästbajs) och hipp som happ så blev det en jordgubbsplanta! Hoppas bara den växer och bär många fina bär i sommar.
Läste dock på förpackningen sen att den skulle planteras i april-maj och att det tar 8-10 veckor innan det blir bär men skit samma! Det får väl bli septemberjordgubbar då ;)
Läste dock på förpackningen sen att den skulle planteras i april-maj och att det tar 8-10 veckor innan det blir bär men skit samma! Det får väl bli septemberjordgubbar då ;)
tut tut!
Hej & hå!
Har inte gjort sådär överdrivet mycket på sista tiden men har börjat övningsköra en hel del + börjat plugga teori. Det är sjukt trist med teorin men det är väl sånt man måste kunna I guess..
Har även målat naglarna, stod inte ut längre!
Har idag även varit på second hand och köpt 5 böcker för 5 kronor (alltså tillsammans inte stycket..) varav 3 böcker är av Marian Keyes. Tänkte att jag måste ju läsa lite skönlitteratur också,inte bara körkortsteori ;)
Har inte gjort sådär överdrivet mycket på sista tiden men har börjat övningsköra en hel del + börjat plugga teori. Det är sjukt trist med teorin men det är väl sånt man måste kunna I guess..
Har även målat naglarna, stod inte ut längre!
Har idag även varit på second hand och köpt 5 böcker för 5 kronor (alltså tillsammans inte stycket..) varav 3 böcker är av Marian Keyes. Tänkte att jag måste ju läsa lite skönlitteratur också,inte bara körkortsteori ;)
Och mitt hår har blivit ganska långt, här är det ju dock lockigt men om jag plattar det blir det långt!
torsdag 7 juni 2012
Hemmapyssel!
Idag har jag mest tagit det lugnt men även cyklat till Coop för lite ingredienser! Igår googlade jac nämligen på om man kunde göra såna pore strips själv. För jag älskar såna men det blir väldigt dyrt i längden eftersom man gärna vill göra det en gång i veckan!
Så jag hittade ett recept och jag har precis provat det, det funkar jättebra! Man behöver bara 2 saker: gelatinpulver & mjölk. Man tar 1 msk av varje och blandar ihop det till en goja. Sen värmer man det i micron i 10 sek. Ta ut & vänta på att det svalnar lite & sen kletar du på var du än vill använda det. T.ex. på näsan, vänta sedan ungefär 10 minuter till det har stelnat & dra sedan bort det. Och alla äckliga pormaskar och sånt gojs borde sitta på den! (sök annars på youtube på make your own pore strips så har bl.a. Michelle Phan gjort en tutorial. Mobilbloggar just nu så kan inte länka tyvärr :/)
Gjorde även en ansiktsmask på avokado och naturell yoghurt. Jag har torr/känslig hy så den passade jättebra för mej (:
Såhär snygg var jag då! Nu ska jag chilla lite & sen börja på nästa möbel att slipa ner ^^
Så jag hittade ett recept och jag har precis provat det, det funkar jättebra! Man behöver bara 2 saker: gelatinpulver & mjölk. Man tar 1 msk av varje och blandar ihop det till en goja. Sen värmer man det i micron i 10 sek. Ta ut & vänta på att det svalnar lite & sen kletar du på var du än vill använda det. T.ex. på näsan, vänta sedan ungefär 10 minuter till det har stelnat & dra sedan bort det. Och alla äckliga pormaskar och sånt gojs borde sitta på den! (sök annars på youtube på make your own pore strips så har bl.a. Michelle Phan gjort en tutorial. Mobilbloggar just nu så kan inte länka tyvärr :/)
Gjorde även en ansiktsmask på avokado och naturell yoghurt. Jag har torr/känslig hy så den passade jättebra för mej (:
Såhär snygg var jag då! Nu ska jag chilla lite & sen börja på nästa möbel att slipa ner ^^
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)










