Hallå? Tänker jag över huvudtaget? Tydligen inte, jag kan fan inte gå runt o va kär i honom. Jag känner knappt honom plus att det är några års årsskillnad. Men faktiskt, jag tror att jag är det. Just kär och inte bara sådär ytligt, låtsas kär nu. Jag menar det på riktigt. Vad ska jag ta mig till? Det är ju inte så att han känner likadant. Men ändå, den där bekanta pirrande känslan, tankarna som snurrar i huvudet tjugofyrasju. Det är jobbigt, blä.
"Åh kärlek, var inte kärlek menat som något enkelt att ge när blev kärlek så svårt att få"
Jag håller med Lasse, verkligen. Det är ju inte så att jag valt att bli kär i just honom. Och det borde ju faktiskt inte spela någon roll. Men nu är det så att det gör det. Och jag vill liksom skriva hans namn här, men det känns så otroligt offentligt och pinsamt. Så, jag väntar lite med det. Men jaja.
[Jag har en blåtira, det är snyggare än ditt jävla fejs iallfall :* ]
1 kommentar:
Låter jobbigt. Vem är gentelmannen du har i tankar? /: <3
Skicka en kommentar