länge leve du min vän du som alltid följt mig hem, nykter eller alldeles för full

Igår fick jag en galen idé. Jag ville helt enkelt gå ut och gå fort ganska så länge. Så jag tänkte ut en runda som jag promenerat förut och jag tänkte att det tar nog ungefär en timme- om jag går fort. Så jag klär på mig träningskläder (kom ihåg: isabell! du behöver riktiga träningsskor!) och går ner till dörren, men pappa säger att jag behöver regnkläder (har inga regnkläder) så jag fick låna pappas stora regnjacka. I efterhand är jag väldigt glad över detta. Jag gick ungefär 6,5 kilometer, det tog tog en timme på ett ungefär. Under min powerwalk som man så fint kan kalla det lyckades det regna ungefär 55 av dessa 65 minuter och jag tänkte helt fel så jag fick gå över en väldigt stor äng för att komma till vägen, men det har ju regnat konstant i typ en vecka nu så gräset (som var knähögt ungefär) var väldigt blött.
Jag kan bara säga såhär. Min pappa blev nästan rädd för mig när jag kom in genom ytterdörren igen. Jag var helt dyngsur, varenda kroppsdel som inte blev täckt av pappas regnjacka var genomblöta och min mascara hade runnit ner på halsen ungefär.

Nu ska jag cykla in till Hässleholm och beställa en tårta till studenten, köpa hårband (mitt hår är omöjligt att träna i), hörlurar och besöka gymmet. Har inte varit där på ungefär tre veckor, gymmet alltså, men jag betalar ju ändå 169 kronor i månaden ungefär så det känns ovärt att inte gå dit.
Påminn mig gärna i oktober att jag inte ska förnya kortet. Ska nog träna på annat vis då, eller helt enkelt bli fet.
hejsvejs!